
Gustaf Wilhelm Hägg, född Petersson 28 november 1867 i Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län, död 7 februari 1925 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, var en svensk tonsättare och organist.
Han studerade vid Stockholms musikkonservatorium 1884–1891 och avlade organistexamen 1886, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1889. Hägg studerade också komposition för Joseph Dente. Gustaf Hägg var organist i Klara kyrka i Stockholm 1891–1925 och 1904–1908 lärare i harmonilära och 1904–1925 i orgelspel vid Stockholms musikkonservatorium och blev professor 1915.[10][12]
Som lärare utövade Hägg ett djupgående inflytande på svensk orgelkultur och samt berikade sitt instruments litteratur med en mängd alster i Charles-Marie Widors och César Francks stil. Dessutom märks piano-, orkester- och körverk, kammarmusik och sånger.
Gustaf Hägg räknas som en av sin tids främsta organister.
Han studerade vid Stockholms musikkonservatorium 1884–1891 och avlade organistexamen 1886, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1889. Hägg studerade också komposition för Joseph Dente. Gustaf Hägg var organist i Klara kyrka i Stockholm 1891–1925 och 1904–1908 lärare i harmonilära och 1904–1925 i orgelspel vid Stockholms musikkonservatorium och blev professor 1915.[10][12]
Som lärare utövade Hägg ett djupgående inflytande på svensk orgelkultur och samt berikade sitt instruments litteratur med en mängd alster i Charles-Marie Widors och César Francks stil. Dessutom märks piano-, orkester- och körverk, kammarmusik och sånger.
Gustaf Hägg räknas som en av sin tids främsta organister.
Aftonbön